FASAD

Inte en uppgift för
arkitekten. Fasader skall, på något sätt som för en icke-arkitekt måste framstå
som rent hokuspokus men som är en bland arkitekter etablerad sanning, skapa sig
själva som en följd av planen.

FASCISM

1930- och 40-talens
arkitektur dominerades i USA såväl som i Storbritannien och Frankrike nästan
helt av ett slags avskalad klassicism. Som tur är gillades den också av
Mussolini vilket satte ett vapen i händerna på oss arkitekter eftersom det
innebar att vi kunde bekämpa den med det obetvingliga retoriska vapnet
politiskt misstänkliggörande.

FORM FOLLOWS FUNCTION

Vi arkitekter tänker oss att
en byggnads funktion skapar dess utseende. Vi förstår till exempel att en
maträtts funktion att mätta inte av sig självt skapar dess recept och att ett
klädesplaggs funktion att skyla och värma inte automatiskt skapar dess utseende
men vet samtidigt att arkitekturens logik är skiljd från normal logik.

FRAMTID

Som arkitekt kan du
förutsäga framtiden! Vi vet nämligen att läsa av historien och förstå dess
utvecklingslagar. Det ingår därför i din yrkesroll att uttala dig tvärsäkert om
framtiden. Att hävda att framtidens bostad ser ut som den byggnad du formgivit
ger ju också en sådan härlig tyngd åt dina påhitt.

FRILIGGANDE BALLAST

Genom ett
blästringsförfarande frilägger man ballasten i fasadelement i betong. Favoriten
är den vackert avrundade danska sjöstenen men de kan fås med snart vilken
småsten du vill. Oumbärligt för stora förortsprojekt och
transformatorstationer.

FULT

Du skall inte säga fult.
Stöter du någonsin på någon som uttrycker sig på detta brutalt uppriktiga sätt
skall du be denne att nyansera sin kritik. Själv säger du givetvis provokativt
nyskapande eller något åt det hållet.

FUNKTIONALISM

I teorin idén om att en
byggnad mer eller mindre automatiskt får sin form från sin funktion. Detta
innebär ju att man inte behöver kunna något om formgivning och det är en väl
bevarad hemlighet inom arkitektkåren att det är detta som gjort idén så
omåttligt populär.

I praktiken är
funktionalismen dock en stil. En stil som populärt kallas funkis och som du, om
du vill bli arkitekt, måste lära dig att älska. Medge dock aldrig att det är en
stil utan att formen på byggnaden är en rationell lösning på ett problem.

FUTURISM

Övertygelsen om att en
byggnads värde bestäms av hur den värderas i framtiden.

FÖRE SIN TID

Har du t.ex. Popes Jefferson
memorial i Washington DC från 1943 som förebild när du formger en byggnad
arbetar du i en annan tids formspråk. Har du däremot t.ex. Gropius byggnad för
Bauhausskolan i Dessau från 1926 som förebild förhåller det sig så att
Bauhausskolan är i en arkitektur som var före sin tid. Vad som är vad kan
ibland vara svårt att förstå men bedömningen grundar sig helt och hållet på
stil.

FÖRORT

Vid planerandet av förorter
är det viktigt att skilja på olika typer av desamma. Vill du t.ex. skapa en
förort som får en positiv utveckling, med stigande priser på bostäder och låga
kostnader för samhällelig service, skall du lokalisera den i lummiga
lövskogsklädda områden nära havet och försäkra dig om att det bara får byggas
enfamiljshus, där man får köra sin bil ända hem. Vill du istället skapa en
förort med en negativ spiral av tomma lägenheter och sociala problem, skall du
försöka hitta regionens sämsta klimat med granskogklädda berg långt både från
stadskärna och hav och försäkra dig om att det bara byggs stora eller
jättestora flerfamiljshus i park och att man måste parkera långt ifrån hemmet.
Det absolut grundläggande för förortsbyggande är dock gemensamt för båda
typerna av förort: Gör det nödvändigt för förortens invånare att lämna förorten
när de skall utföra nödvändiga funktioner som att arbeta, roa sig och handla.

FÖRSKÖNA

Du får inte försköna en
byggnad eller en plats. Det är inte sant och ärligt.

FÖRÄNDRING

Aldrig
någonsin tillförne har människans villkor varit så stabila. Aldrig förr har så
många varit så säkra på att få mat för dagen, att de själva och de närmaste
skall överleva morgondagen och att tillvaron inom den närmaste framtiden kommer
att te sig ungefär likadan som idag. Ändå måste du som arkitekt envist förfäkta
att det som utmärker just vår tid är dess föränderlighet.

Vi
arkitekter menar oss, (som vanligt med suverän sorglöshet i förhållande till
historiska fakta), inte bara vara de första som har upptäckt förändringens
problem utan också att vi har lösningen på detsamma. Problemet är ju som bekant
att förändring är oundviklig. Lösningen vi har kommit på är att därför anse,
inte bara att förändring som sådan är bra, utan att just den förändring som
sker är bra. Emellertid, och här måste du tillägna dig det dubbelseende som är
så värdefullt för ditt framtida yrkesliv, gäller inte denna regel vissa
områden. Moderna bostadsområden t.ex. är byggda för oföränderlighet, så som de
byggdes en gång så står de för alltid kvar, inget kan läggas till eller dras
ifrån. Detta har att göra med tidsandan och tidsuttrycket.