HANTVERK
Långt in i industrialismens
tidevarv byggde man hus med otidsenliga, hantverksmässiga metoder. Nu, efter
drygt hundra år av strävanden, har vi till slut lyckats, inte bara att
industrialisera byggandet utan också att få byggnaderna att se masstillverkade
ut. Visionen från 1920-talet har blivit verklighet.
Det stora steget togs i
samband med miljonprogrammet vars på alla sätt storslagna skala gjorde att
byggbranschen fullkomligt kom att domineras av några få stora byggbolag med en
till storskaligt, industriellt byggande helt anpassad produktionsapparat. Det
fina är att detta ledde till en nödvändig strukturrationalisering där de mindre
byggbolag som inte kunde klara kraven på stora volymer, slogs ut. Den förlegade
tanken på arkitektur som ett konsthantverk hade för alltid ställts i historiens
skamvrå och är numera en nischverksamhet förbehållen de allra rikaste; Hantverk
är ju så dyrt. För icke-arkitekter kanske det därför kan framstå som
fullkomligt obegripligt varför man på nittonhundrasextio- och sjuttiotalen rev nästan
alla hantverkstillverkade hus. För oss arkitekter är det glasklart.
HIGHTECH
Med stenhård disciplin,
askes och självövervinnelse har vi arkitekter lyckats lyfta oss över den lätta
gottköpsarkitektur där man pryder byggnader och nått ett högre plan. Skulle du,
kära kollega, ändå känna ett behov av att på något sätt smycka husen erbjuder hightech
en sanktionerad utväg. Lär t.ex. av Jean Nouvel som i sitt arabinstitut
maskerade fasadens filigranarbeten som ljuskänsliga, öppnings- och
stängningsbara linser. Genialt.
HISTORICISM
Inom alla andra fält än
arkitekturens menar man med termen historicism att man tillskriver utvecklingen
något slags normativ betydelse. För arkitekter innebär termen att använda sig
av en annan tids formspråk.
HOLM,
LENNART
Som
en av miljonprogrammets ivrigaste tillskyndare, introduktör av Le Corbusier och
professor i kvalitet framstår Lennart Holm som en underskattad rese på den
svenska arkitekturparnassen. Om vi talar om att han vill förklara Sergels Torg
som helig plats kanske du, ärade läsare, ännu bättre förstår hans storhet.
HUMANISM
Om
du någon gång ställs inför frågan vilken din roll egentligen är i byggprocessen
kan du dra till med att den är att tillföra en humanistisk dimension.
HUS
I PARK
En gång byggde man hus och
kvarter för sig och park för sig. Måhända inbillade man sig att parken på det
sättet skulle bli vackrare och bättre lämpad för sin funktion som offentlig
plats för utflykter, lekar och vila. Kanske trodde man att staden skulle bli
såväl mer funktionell som mer trygg. Vår tids uttryck är ett annat. Det finns
de som än idag hävdar att det är säkrare att gå hem på natten längs en upplyst
och trafikerad gata än på en av buskar dold gångstig och att bilen står säkrare
mot inbrott på en gata än i ett parkeringshus eller parkeringsfält. Det tyder
mer på ett romantiskt och konservativt sinnelag än på att de har förstått sin
arkitektroll. Hus i park är ju dessutom en väldigt säljande formulering med
vars hjälp du kan lansera dina vidlyftiga tornhusplaner.
HÖRNKEDJA
Förr ansåg man att
byggnaders hörn skulle ge ett intryck av styrka och av att de bar upp
byggnadens tak. Det försökte man ibland att skapa genom att utforma den som
fyrkantiga stenar, kvaderstenar, staplade på varandra. Detta kallades
hörnkedja. Numera föredrar vi att gestalta hörnen som byggnadens svagaste
punkt, t.ex. genom att placera fönster i sagda läge.
