R
REN
Arkitektens främsta beröm. Används
gärna i kombinationen stilren.
RESTAURERING
Inom andra områden har man
ännu inte uppnått den tankens lätthet som råder inom arkitekturtänkandet. Ett
sådant är målerikonsten. Där skulle man aldrig kunna tänka sig att restaurera
en, låt säga, figurativ målning med kubistiska tillägg. Inom arkitekturens
område, där man som bekant har nått så mycket längre, är detta norm. Det skall
synas att det är nytt.
RUM
För lekmän betyder rum
ungefär upplevd volym, alltså något skäligen enkelt.
Som ett led i kampen mot den
gamla instängda arkitekturen, där man lade ganska stor vikt vid definitionen av
den typen av rum, har vi arkitekter bestämt att ordet inte längre skall ha den
betydelsen. Dess numera ogenomträngligt vaga betydelse gör det till ett utmärkt
identitetsskapande verktyg. Du skall, för att framstå som arkitekt, använda det
så ofta du kan. Säg det gärna i formen rumslighet. För att ytterligare
förstärka din arkitektidentitet kan du med fördel använda det som efterled i
konstruktioner som gaturum, stadsrum, älvrum, parkrum eller liknande. Låt
fantasin flöda, du kan inte använda det för mycket.
S
SADELTAK
Ansågs förr som idealiskt i
vårt klimat. Nu vet vi bättre. Skall därför undvikas till varje pris.
SAMTAL
Om en byggnad har något
element gemensamt med en närliggande byggnad heter detta på arkitektspråk att
de två byggnaderna samtalar med varandra.
SANN
Vissa byggnader (sådana som
vi arkitekter gillar) är sanna, andra byggnader är inte sanna. Hur detta hänger
ihop är höljt i dunkel, men så är det i alla fall och man lär sig med lite
övning och genom att lyssna på äldre arkitekter hur uttrycket skall användas.
SERGELS TORG
Den moderna svenska stadsplanekonstens
och arkitekturens magnum opus par preferance!
SKULPTUR
Äldre byggnader är ofta
förvånansvärt simpla i sin grundform och de skulpturala inslagen återfinns
sällan i husen som helhet fastmer i detaljerna i form av ornament. Då vi inte vill
använda oss av ornament längre har vi alltmer övergått till att tänka hela
byggnader och ibland hela bostadsområden skulpturalt. Ofta måste man veta om
det för att alls uppfatta det men vem har sagt att arkitektur skall vara
lättillgängligt?
SKYSKRAPA
Någon har påpekat, som en
invändning mot argumentet att hög befolkningstäthet kräver höga hus, att städer
som har många höga hus inte alls är täta utan tvärtom mycket glesare befolkade
än städer med relativt låga hus. Man pekar t.ex. på att Stockholm har högre
befolkningstäthet än New York. Denna person kan inte ha varit arkitekt för han
har uppenbarligen inte förstått nödvändigheten i att avsäga sig det rationella
tänkandets ok. Viljan till att bygga höghus har nämligen inget med förnuft att
göra. Tvärtom, som arkitekt vet du att symbolvärdet, eller varumärkesvärdet, är
skyskrapans verkliga värde. Vilken kommunalpolitiker drömmer inte om att
manifestera sin storhet i hotell- eller kontorsskrapor? Vilken arkitekt hjälper
inte villigt till att genomföra de storslagna planerna? Likt glasfasaden står
sig skyskrapan genom seklerna som en oöverträffad symbol för modernitet och
framåtskridande. Man skall heller inte underskatta den för arkitekttänkandet så
viktiga tekniska determinismen; Vi kan bygga skyskrapor, alltså skall vi bygga
skyskrapor. Notera dock att sådant här tänkande inte är tillämpligt utanför
stadsbyggnad och arkitektur då det skulle kunna få ödesdigra konsekvenser.
SMAK
Utöver den ständigt pågående
smakharmoniseringen på arkitektskolornas ritsalar och vid kritiktillfällen
ordnas speciella kurser på arkitektskolorna där studenterna får lära sig att
skilja god smak från dålig. De kan t.ex. få sig tilldelat uppgiften att måla en
tavla i dålig smak. Syftet med allt detta är att inpränta den viktiga kunskapen
att vanligt folk har dålig smak. Kom alltid ihåg detta för det är ett av de
viktigaste inslagen i din självbild som arkitekt.
STAD
Förr var staden en ganska
enkel struktur med komplex funktion. Den utgjordes av ett tydligt avgränsat
område med tät bebyggelse, ett i princip generellt gatunät och hade en begränsad
storlek. Utvecklingen har dock visat att vi föredrar en mer komplicerad
struktur med enkla funktioner. Förr bestod staden av torg, gator och kvarter
med kringbyggda gårdar. Numera har vi förbättrat den i en rad avseenden:
Kvarteren har blivit lika stora som den gamla stadens stadsdelar, gatorna har
blivit ett avancerat system uppbyggt av hierarkiskt ordnade motorvägar, matarleder,
huvudvägar, lokalgator, gångvägar och underjordiska garage och bostadshusen har
blivit hus i park.
Som arkitekt är det likafullt
viktigt att du alltid lite högtidligt talar om staden med stort s. Av princip
älskar du staden och dina studieresor förlägger du med förkärlek till den gamla
typen av stad: till Rom eller Paris. Men kom ihåg att du i praktiken aldrig får
försöka efterlikna denna äldre typ av stad. Skälen till detta är en uppsättning
av regler och tabun som du måste lära in. Det är dessutom olagligt!
STADSARKITEKT
Kanske ser du
stadsarkitekten lite över axeln? Betraktar denne som misslyckad, som någon som
inte kunde få ett jobb som riktig arkitekt? Gör inte det. Stadsarkitekterna
utgör ett bålverk mot allmänhetens dåliga smak och är den yttersta garanten för
att arkitektkårens smakuppfattning kan fortsätta att styra utformningen av den
byggda miljön.
STADSKÄRNA
En regions förnämsta
köpcentrum, ofta inrymt i de fragmentariska resterna av en gammal stad och ofta
positivt särbehandlad av lokala politiker.
STADSMÄSSIG
Efterledet -mässig används
på samma sätt som
-bildning, d.v.s. i det här
fallet som ett sätt att säga att vi inte alls bygger stad men ändå vill att det
skall låta så. I praktiken innebär stadsmässighet tät förortsbebyggelse i form
av vinkelställda hus i park. Södra stationsområdet i Stockholm är ett utmärkt
exempel.
STADSPLANERING
Förr gav man staden struktur
och lät människorna i staden bestämma både form och funktion. Stadsplaneringen har
numera förfinats till ett raffinerat verktyg som utöver struktur bestämmer
såväl form och funktion som platsen där olika funktioner skall utföras.
STIL
Arkitekturhistorien består
enligt vårt sätt att se det på av en lång rad stilar som alla är bundna till en
viss tid och aldrig mer får användas. De uttrycker nämligen sin egen tid och i
vår tid måste vi ha en arkitektur som uttrycker vår tid. Notera dock att den
arkitektur som vi anser uttrycka vår tid i motsats till de olika
arkitekturstilar som uttryckt andra tider inte är någon stil. (Återigen måste
vi påpeka att du inte skall belasta arkitekturteoretiskt tänkande med krav på
logik).
STOCKHOLMSUTSTÄLLNINGEN
Uppfattades i sin samtid,
1930, som en perifer konsthantverksutställning i en perifer stad. Vi arkitekter
har med facit i hand kunnat se den i ett mer realistiskt ljus; Detta var den
tidpunkt då historien tog slut och utvecklingen inom arkitekturen hade nått den
högplatå där vi alltjämt dväljs. En engelsk journalist myntade i sammanhanget
uttrycket Swedish grace. Att epitetet sattes på den traditionsbaserade
glaskonsten och inte på utställningsarkitekturen skall vi inte låtsas om.
STRÅK
En lekman skulle kanske
kunna tro att stråk betyder en gata eller en serie av gator längs vilka man kan
förflytta sig i första hand till fots och där det försiggår livlig verksamhet i
butiker och restauranger och där det vimlar av folk på trottoarerna; Ungefär
som Götgatan i Stockholm eller ströget i Köpenhamn. Som arkitekt måste du
tilldela begreppet stråk en mer svårdefinierad, abstrakt betydelse. Måla en
hand över Köpenhamn och kalla fingrarna stråk, måla en banan över Europa och
kalla det stråk eller måla ett streck i valfri kulör mellan två ickeplatser i
Göteborg och kalla det stråk. Undvik till varje pris den blandning av bostäder,
kontor, restauranger, verksamheter och institutioner som till äventyrs skulle
kunna skapa den typ av stråk som lekmannen så naivt talar om och undvik att
bygga fasader längs trottoarer där sådant liv skulle kunna få fotfäste. Det
skulle vara alldeles för lätt och arkitektur och stadsbyggnad är svåra grejer.
SYMMETRI
Strävan efter att skapa
symmetri kallas för symmetrisjukan. Undviks.
