L

LESS IS MORE

Att Louis Sullivans kända
devis uppbär vissa likheter med Orwellska nyspråkskonstruktioner som krig är
fred, okunnighet är styrka och frihet är slaveri är givetvis inget annat än en
ren tillfällighet.

LÖSNING

Som arkitekt skall du aldrig
säga att du skapar. Arkitekter löser. Det ger vår verksamhet ett skimmer av
vetenskaplighet som dels, hoppas vi, skall imponera på ogina ingenjörer och
byggare och dels skänka lite tröst när den obildade massan står oförstående
inför våra verk.

M

MANIFEST

Den modernistiska arkitekturens historia är en historia om manifest. I en
aldrig sinande ström av pamfletter har man, med en outtröttlig hängivenhet, hävdat
nödvändigheten av den modernistiska arkitekturens ankomst och fortbestånd. Samtidigt
har man framhållit detta som något ofrånkomligt. Detta kan för den oinvigde
tyckas en smula motsägelsefullt. För varför, skulle man ju kunna fråga sig, är
det nödvändigt att propagera för något som ändå kommer att ske? Om du följer
den tankebanan i dess logiska förlängning skulle du kunna komma till slutsatsen
att just det faktum att människor visat sig så fanatiskt hängivna den
modernistiska saken, skulle kunna bero på att det finns skäl att tvivla på den.
Så gör inte det.

MIES VAN DER ROHE

Mies van der Rohe var den
förste som kombinerade de två starkaste symbolerna för modernitet: skyskrapan
och glasfasaden. Därmed är han en av de allra klarast lysande stjärnorna på
arkitekthimlen.

MILJONPROGRAMMET

Den svenska arkitekturens
stora språng. En miljon bostäder skulle byggas på tio år. Landet skulle resa sig
ur lortsverige och arkitekterna visade vägen. Enstaka blåögda romantiker och
konservativa debattörer kom med bakåtsträvande kritik men radikala folkelement under
ledning av det arkitektoniska avantgardet genomförde kraftprovet med ett
storslaget resultat. Inte bara restes en ny skön värld ur åkrar och talldungar
runt våra städer utan man sanerade också bort gamla osunda stadsdelar och lyfte
upp människor ur den letargi som kommer ur invanda sociala mönster. Äntligen
skulle den nya människan uppstå och industrialismens och modernismens alla
löften infrias med hjälp av massproduktion, funktionsuppdelning och
trafikseparering. Ändå har miljonprogrammet, alltsedan det stod klart, varit
missförstått och ringaktat av icke-arkitekter. Som arkitekt har du alltid älskat
det. (Att du själv bor i en patriciervåning från artonhundratalet eller i ett
radhus från nittonhundratjugotalet får inte hindra dig att hylla förorternas
kärva estetik, dubbelmoral är en tillgång som arkitekt). Om någon dristar sig
till att kritisera miljonprogrammet finns ett par möjliga försvar. Ett
alternativ är att hävda att idéerna bakom egentligen var bra men att ekonomin,
beställaren eller byggbolagen förvanskade dem. (Studera gärna hur 1970-talets
svenska kommunister försvarade sin ideologi i relation till realkommunismen i
öst). Ett annat är att hävda att
miljonprogrammet var ett uttryck för sin tid, vilket är ett osvikligt sätt att
lamslå all kritik. I sammanhanget vill vi påpeka att du alltid skall komma ihåg
att din lojalitet skall ligga hos dina arkitektkollegor.

MINIMALISM

Idén om att en byggnad,
eller ett konstverk överhuvudtaget, blir bättre ju mer man tar bort. Somliga,
okunniga om konst och arkitektur, skulle kunna hävda att den idén i sin
förlängning innebär att tomrum eller avsaknad av arkitektur är det allra bästa.
Geniet Rem Koolhaas har hävdat just detta.

MODERN

Betyder egentligen samtida,
ny eller tillfällig. Som arkitekt bör du dock ge begreppet en så positiv
värdeladdning att det, för att övertyga om din egen arkitekturs förträfflighet,
räcker att säga att densamma är modern. Poängen är att övertyga samtiden om att
den samtida arkitekturen måste se ut som den arkitektur du råkar gilla. På så
sätt slipper du övertyga samtiden om att den arkitektur du råkar gilla är bra!

MODERNISM

Tron på att alla händelser i
historien genom ett underbart mirakel har samverkat i en lång härlig kedja av
orsakssamband fram till det lyckliga slut som utgörs av samtidens arkitektur.
Detta borde innebära att all samtida arkitektur är värdefull i kraft av sin
samtidighet men så enkelt är det inte. All samtida arkitektur tolkar nämligen
inte tidsandan på rätt sätt.

MODERNITETEN

Vi arkitekter har en idé om
att just vår tid liksom är lite mer ny, tillfällig och samtida än vad andra
tider har varit. Vi har också en idé om att detta som genom en naturkraft avspeglas
i våra verk. Dessa uttryck kallar vi för moderniteten.

MONUMENTALITET

I äldre och ondare tider,
innan folkhemmet, välfärdsstaten och demokratin, manifesterade man betydelse
med monumentalitet. Gator och torg, alléer och boulevarder, museer och andra
offentliga byggnader, gestaltades med symmetrier, markerade mittaxlar och
överdådigt utformade entréer. Byggnader med stora rum som konserthus,
idrottshallar, teatrar och operahus fick en monumental exteriör som skulle
svara, tänkte man sig, mot deras monumentala interiör. Vår tids arkitektur är
demokratisk och måste därför ha ett demokratiskt uttryck. Vad detta innebär är
väl inte helt klarlagt men ett gott råd är givetvis att tänka tvärtom mot tidigare.
Gräv ner offentliga byggnader så att de inte syns och göm entréerna. Dela upp
byggnader med stora rum, som operahus och museer, i mängder av små volymer. Gestalta
kontorsfastigheter och andra byggnader med många små rum med lågt i tak som
gigantiska monoliter.