Så blir du arkitekt på mindre än en timme

T

TIDSANDAN

Som arkitekt måste du lära dig att arkitekturen alltid är spegling av
något annat; Att arkitekturen är den logiska följden av konstruktion, funktion
eller, framförallt, tidsanda.

Varje
epok har en ny tidsanda i sitt sköte och det är din främsta uppgift som
arkitekt att upptäcka och uttrycka detta. Tidsandan är din expertis. Ingen kan
som arkitekten tolka tidsandan. Kanske skulle någon utifrån kommande kritiker
vilja hävda att vad vi än gör är ett uttryck för tidsandan och att den därför
inte alls behöver tolkas. Så kan det ju inte vara eftersom det skulle rycka
undan själva fundamentet för din självbild som arkitekt.

TIDSUTTRYCK

Idén om tidsuttryck innebär
å ena sidan att en byggnad i princip alltid, i evinnerlig tid, måste utstråla
sin tids uttryck. Å andra sidan innebär den att även en tillbyggnad alltid
skall utstråla sin tids uttryck. Om detta tycks motsägelsefullt kan vi avslöja
att det hela återigen handlar om stil. En klassicistisk byggnad skall alltid förses
med ett tillskott i någon modernistisk stil men en modernistisk byggnad får
aldrig förses med en tillbyggnad i någon klassicistisk stil.

TORG

Förr i tiden var torg en
öppen plats omgiven av tät bebyggelse. Numera bygger vi inte tätt så det finns
heller inga öppningar i bebyggelsen. Ordet torg har vi dock lånat till något
helt annat, närmare bestämt en samling butiker inrymda i en komplex hallbyggnad
omgiven av vidsträckta parkeringsytor och gräsmattor interpunkterade av
tornhus. Men liksom stad är torg något fint som du som arkitekt gärna vill
skapa. Notera dock att du helst skall använda det i sammansättningen
torgbildning.

TRADITION

En term som ungefär
motsvarar folkmusik. D.v.s. något löjeväckande som man för längesen slutat
tradera och som bara hör hemma i isolerade reservat och kvällskurser.

TRÄDGÅRDSSTAD

I själva verket är detta ord
en absurditet. Men det skall du inte bry dig om eftersom man med dess hjälp kan
sälja in vilket perifert radhusområde som helst.

TYP

Förr i tiden försökte man
tilldela olika byggnader olika typiska utseenden beroende på deras funktion.
Detta förlegade synsätt lever i viss mån kvar bland vanligt folk som ibland har
skällt på modern arkitektur för att en kyrka inte ser ut som en kyrka och måhända
ibland känt sig förvirrade när en konsthall sett ut som en bensinmack. Kom då
ihåg att du som arkitekt tillhör avantgardet och att vanligt folk har, det vet
du som arkitekt, dålig smak. Dessutom är ju idén om typ en gammal idé och
därmed per automatik dålig.

U

UTVECKLING

Som arkitekt måste du lära
dig att historien har en inneboende logik, en logik som alltid är på din sida
och därmed får dig att framstå som medarbetare till utvecklingen. Som arkitekt
måste du också förstå att vår historiska bakgrund är det avgörande för hur vår
arkitektur ser ut och vara övertygad om att vi skulle kunna förutsäga framtiden
om vi upptäckte utvecklingslagarna.

Du måste uppfatta
utvecklingen som imperativ och i något slags designdarwinistiskt perspektiv
anse den segrande formgivningsideologin som den bästa.

Det finns de som menar att
vi inte behöver ställa frågor om historiska tendenser och ödet utan att vi är
fullt kapabla att på egen hand utforma vår historia. De tror att vi inte blir
påtvingade en arkitektur av vår historiska bakgrund, utan att vi väljer själva.
De tror heller inte på att framtiden är förutsägbar eftersom det inte finns
några utvecklingslagar. De har uppenbarligen fel. De modernistiska pionjärernas
visioner om framtiden slog ju in.

V

VALV

Den obildade allmänheten
tenderar att misspryda även den renaste arkitektur med valv så fort den får
chansen. Som om inte det skulle räcka för ett fördömande från oss arkitekter
påminner valvet också om den traditionsbaserade arkitektur vi så hårt
anstränger oss för att göra slut på och som sticker upp sitt fula tryne när man
minst anar det.

Ä

ÄKTA

En jonisk kolonn från
Perikles Aten är äkta, likaså en från Augustus Rom. Likaledes är en jonisk
kolonn från Ludvig den sextondes Versailles, Peter den stores St. Petersburg,
Jeffersons Washington och t.o.m. en från Gustav den femtes Stockholm äkta. En
jonisk kolonn från t.ex. Clintons Washington eller Hirohitos Tokyo är däremot inte
äkta. Ingen vet riktigt varför, det är en sån där sak man bara måste lära in.

ÄRLIG

Inte många icke-arkitekter
skulle komma på tanken att en byggnad kan vara ärlig eller oärlig. Vanligare är
nog att man bedömer en byggnad utifrån kriterierna bra eller dålig, och ibland
t.o.m. snygg eller ful.

Som arkitekt vet man att den
typen av bedömningar är av subjektiv natur medan omdömet ärlig grundas på
strikt objektivitet grundad i vetenskap.

Ö

ÖVERSIKTSPLAN

Formellt
sett planarbetets förnämsta dokument. Här tillåts de allra vidlyftigaste
skönandarna att leva ut sina utopiska fantasier. I praktiken har emellertid
översiktsplanens vackra ord ingenting med verkligheten att göra. Den är därför
ingenting som vi arkitekter behöver bry oss om. Det är detaljplanen och dess
riddare, stadsarkitekten, som räknas.

AVSLUTNING

När
undertecknad följde arkitektutbildningen på Chalmers Arkitekturhögskola ritade
jag hus med sadeltak och spröjsade fönster och så småningom också med kolonner,
pilastrar, profilerade lister och ornament. I stadsbyggnadsuppgifterna försökte
jag att lära av de traditionella städerna. De verkade ju, trots decennier av
saneringar, fungera bättre och vara mer populära än de modernistiska städer vi
numera bygger. Jag fick fortlöpande reda på att detta var fel. Anledningen till
att det var fel förstod jag aldrig. Det gör jag nu.

Vid
ett tillfälle berättade en lärare för mig, utan tvekan i all välmening, att jag
aldrig skulle få jobb som arkitekt om jag framhärdade.

Han
hade rätt. Jag fick aldrig anställning i en arkitektfirma.

Så,
kära läsare, vill du efter att ha läst denna blogg, fortfarande bli arkitekt,
följ då råden i densamma.

Lycka
till.

R

REN

Arkitektens främsta beröm. Används
gärna i kombinationen stilren.

RESTAURERING

Inom andra områden har man
ännu inte uppnått den tankens lätthet som råder inom arkitekturtänkandet. Ett
sådant är målerikonsten. Där skulle man aldrig kunna tänka sig att restaurera
en, låt säga, figurativ målning med kubistiska tillägg. Inom arkitekturens
område, där man som bekant har nått så mycket längre, är detta norm. Det skall
synas att det är nytt.

RUM

För lekmän betyder rum
ungefär upplevd volym, alltså något skäligen enkelt.

Som ett led i kampen mot den
gamla instängda arkitekturen, där man lade ganska stor vikt vid definitionen av
den typen av rum, har vi arkitekter bestämt att ordet inte längre skall ha den
betydelsen. Dess numera ogenomträngligt vaga betydelse gör det till ett utmärkt
identitetsskapande verktyg. Du skall, för att framstå som arkitekt, använda det
så ofta du kan. Säg det gärna i formen rumslighet. För att ytterligare
förstärka din arkitektidentitet kan du med fördel använda det som efterled i
konstruktioner som gaturum, stadsrum, älvrum, parkrum eller liknande. Låt
fantasin flöda, du kan inte använda det för mycket.

S

SADELTAK

Ansågs förr som idealiskt i
vårt klimat. Nu vet vi bättre. Skall därför undvikas till varje pris.

SAMTAL

Om en byggnad har något
element gemensamt med en närliggande byggnad heter detta på arkitektspråk att
de två byggnaderna samtalar med varandra.

SANN

Vissa byggnader (sådana som
vi arkitekter gillar) är sanna, andra byggnader är inte sanna. Hur detta hänger
ihop är höljt i dunkel, men så är det i alla fall och man lär sig med lite
övning och genom att lyssna på äldre arkitekter hur uttrycket skall användas.

SERGELS TORG

Den moderna svenska stadsplanekonstens
och arkitekturens magnum opus par preferance!

SKULPTUR

Äldre byggnader är ofta
förvånansvärt simpla i sin grundform och de skulpturala inslagen återfinns
sällan i husen som helhet fastmer i detaljerna i form av ornament. Då vi inte vill
använda oss av ornament längre har vi alltmer övergått till att tänka hela
byggnader och ibland hela bostadsområden skulpturalt. Ofta måste man veta om
det för att alls uppfatta det men vem har sagt att arkitektur skall vara
lättillgängligt?

SKYSKRAPA

Någon har påpekat, som en
invändning mot argumentet att hög befolkningstäthet kräver höga hus, att städer
som har många höga hus inte alls är täta utan tvärtom mycket glesare befolkade
än städer med relativt låga hus. Man pekar t.ex. på att Stockholm har högre
befolkningstäthet än New York. Denna person kan inte ha varit arkitekt för han
har uppenbarligen inte förstått nödvändigheten i att avsäga sig det rationella
tänkandets ok. Viljan till att bygga höghus har nämligen inget med förnuft att
göra. Tvärtom, som arkitekt vet du att symbolvärdet, eller varumärkesvärdet, är
skyskrapans verkliga värde. Vilken kommunalpolitiker drömmer inte om att
manifestera sin storhet i hotell- eller kontorsskrapor? Vilken arkitekt hjälper
inte villigt till att genomföra de storslagna planerna? Likt glasfasaden står
sig skyskrapan genom seklerna som en oöverträffad symbol för modernitet och
framåtskridande. Man skall heller inte underskatta den för arkitekttänkandet så
viktiga tekniska determinismen; Vi kan bygga skyskrapor, alltså skall vi bygga
skyskrapor. Notera dock att sådant här tänkande inte är tillämpligt utanför
stadsbyggnad och arkitektur då det skulle kunna få ödesdigra konsekvenser.

SMAK

Utöver den ständigt pågående
smakharmoniseringen på arkitektskolornas ritsalar och vid kritiktillfällen
ordnas speciella kurser på arkitektskolorna där studenterna får lära sig att
skilja god smak från dålig. De kan t.ex. få sig tilldelat uppgiften att måla en
tavla i dålig smak. Syftet med allt detta är att inpränta den viktiga kunskapen
att vanligt folk har dålig smak. Kom alltid ihåg detta för det är ett av de
viktigaste inslagen i din självbild som arkitekt.

STAD

Förr var staden en ganska
enkel struktur med komplex funktion. Den utgjordes av ett tydligt avgränsat
område med tät bebyggelse, ett i princip generellt gatunät och hade en begränsad
storlek. Utvecklingen har dock visat att vi föredrar en mer komplicerad
struktur med enkla funktioner. Förr bestod staden av torg, gator och kvarter
med kringbyggda gårdar. Numera har vi förbättrat den i en rad avseenden:
Kvarteren har blivit lika stora som den gamla stadens stadsdelar, gatorna har
blivit ett avancerat system uppbyggt av hierarkiskt ordnade motorvägar, matarleder,
huvudvägar, lokalgator, gångvägar och underjordiska garage och bostadshusen har
blivit hus i park.

Som arkitekt är det likafullt
viktigt att du alltid lite högtidligt talar om staden med stort s. Av princip
älskar du staden och dina studieresor förlägger du med förkärlek till den gamla
typen av stad: till Rom eller Paris. Men kom ihåg att du i praktiken aldrig får
försöka efterlikna denna äldre typ av stad. Skälen till detta är en uppsättning
av regler och tabun som du måste lära in. Det är dessutom olagligt!

STADSARKITEKT

Kanske ser du
stadsarkitekten lite över axeln? Betraktar denne som misslyckad, som någon som
inte kunde få ett jobb som riktig arkitekt? Gör inte det. Stadsarkitekterna
utgör ett bålverk mot allmänhetens dåliga smak och är den yttersta garanten för
att arkitektkårens smakuppfattning kan fortsätta att styra utformningen av den
byggda miljön.

STADSKÄRNA

En regions förnämsta
köpcentrum, ofta inrymt i de fragmentariska resterna av en gammal stad och ofta
positivt särbehandlad av lokala politiker.

STADSMÄSSIG

Efterledet -mässig används
på samma sätt som

-bildning, d.v.s. i det här
fallet som ett sätt att säga att vi inte alls bygger stad men ändå vill att det
skall låta så. I praktiken innebär stadsmässighet tät förortsbebyggelse i form
av vinkelställda hus i park. Södra stationsområdet i Stockholm är ett utmärkt
exempel.

STADSPLANERING

Förr gav man staden struktur
och lät människorna i staden bestämma både form och funktion. Stadsplaneringen har
numera förfinats till ett raffinerat verktyg som utöver struktur bestämmer
såväl form och funktion som platsen där olika funktioner skall utföras.

STIL

Arkitekturhistorien består
enligt vårt sätt att se det på av en lång rad stilar som alla är bundna till en
viss tid och aldrig mer får användas. De uttrycker nämligen sin egen tid och i
vår tid måste vi ha en arkitektur som uttrycker vår tid. Notera dock att den
arkitektur som vi anser uttrycka vår tid i motsats till de olika
arkitekturstilar som uttryckt andra tider inte är någon stil. (Återigen måste
vi påpeka att du inte skall belasta arkitekturteoretiskt tänkande med krav på
logik).

STOCKHOLMSUTSTÄLLNINGEN

Uppfattades i sin samtid,
1930, som en perifer konsthantverksutställning i en perifer stad. Vi arkitekter
har med facit i hand kunnat se den i ett mer realistiskt ljus; Detta var den
tidpunkt då historien tog slut och utvecklingen inom arkitekturen hade nått den
högplatå där vi alltjämt dväljs. En engelsk journalist myntade i sammanhanget
uttrycket Swedish grace. Att epitetet sattes på den traditionsbaserade
glaskonsten och inte på utställningsarkitekturen skall vi inte låtsas om.

STRÅK

En lekman skulle kanske
kunna tro att stråk betyder en gata eller en serie av gator längs vilka man kan
förflytta sig i första hand till fots och där det försiggår livlig verksamhet i
butiker och restauranger och där det vimlar av folk på trottoarerna; Ungefär
som Götgatan i Stockholm eller ströget i Köpenhamn. Som arkitekt måste du
tilldela begreppet stråk en mer svårdefinierad, abstrakt betydelse. Måla en
hand över Köpenhamn och kalla fingrarna stråk, måla en banan över Europa och
kalla det stråk eller måla ett streck i valfri kulör mellan två ickeplatser i
Göteborg och kalla det stråk. Undvik till varje pris den blandning av bostäder,
kontor, restauranger, verksamheter och institutioner som till äventyrs skulle
kunna skapa den typ av stråk som lekmannen så naivt talar om och undvik att
bygga fasader längs trottoarer där sådant liv skulle kunna få fotfäste. Det
skulle vara alldeles för lätt och arkitektur och stadsbyggnad är svåra grejer.

SYMMETRI

Strävan efter att skapa
symmetri kallas för symmetrisjukan. Undviks.

N

NEUFERT,
ERNST

Neufert var en framträdande
arkitekt i Nazityskland och samarbetade med Albert Speer. Detta skall normalt
leda till ett fördömande från dig som arkitekt. Men han har samtidigt skrivit
den moderna arkitekturens kanske mest betydelsefulla bok, ”Bauentwürflehre”,
som ligger på snart sagt var arkitekts bord. Vi rekommenderar därför att du
bortser från politiken i det här fallet. Du får inte glömma bort att det där
med nazism och fascism bara är retorik, ett sätt att klämma åt den
traditionsbaserade arkitekturen. Det förstår du om du betänker att det var
Speer, Neufert och nazisterna som inledde det viktiga arbetet med byggandets
standardisering och industrialisering. Och i de sammanhangen skall du aldrig
nämna något om politik, bara i samband med stil.

NEW
URBANISM

En
rörelse som vill förnya våra tätorter genom att återupprätta den traditionella
staden. Man menar att vårt nuvarande sätt att planera städer har visat sig
misslyckat och den traditionella staden är mycket bättre skickad att rymma vår
tids levnadssätt. Av uppenbara skäl är vi arkitekter emot detta. Lyckosamt nog
är rörelsen ursprungligen amerikansk. Detta faktum sätter nämligen ett vapen i
händerna på oss arkitekter: Vi kan smutskasta new urbanism genom att förknippa
den med Disney och gated communities.

O

ORGANISK

Ett underbart ord att ta
till när du vill lamslå en stadsbyggnadsdiskussion. Om någon reaktionär
debattmotståndare t.ex. menar att den traditionella staden är överlägsen den
moderna hävdar du helt enkelt att det beror på att den traditionella staden är
organiskt framväxt och därför omöjlig att kopiera. Utifrån det kan du lätt köra
över din förstummade opponent och torgföra nödvändigheten av ett helt annat
byggnadsskick. Att en hel massa andra uppfinningar, precis som staden, är
organiskt framväxta men att det inte hindrat att vi kopierat och fortsätter
kopiera dem tänker din motståndare förhoppningsvis inte på i stridens hetta.

ORNAMENT

I en mindre upplyst tid än
vår var ornament de element på byggnaden som hade en berättande funktion utöver
det arkitektoniska eller något man applicerade på byggnaden i förskönande
syfte. Den store Adolf Loos har upplyst oss om att sådant är att likställa med
kriminalitet och primitivitet.

P

PASTISCH

Betyder i teorin att
avsiktligt avbilda en annan tids eller konstnärs stil. I praktiken betyder det
att avbilda klassicistiska eller traditionsbaserade stilar eftersom modernistiska
stilar inte är stilar.

POSTMODERNISM

Modernismen har alltid
hävdat vikten av att se det sköna i det fula och det höga i det låga. Under
några år på 1980-talet blev denna sida av modernismen den dominerande och
tändstickstavlor, brevlådemåleri, masonitvalv och pizzaputs höjdes tillfälligt
till skyarna. I skrivande stund är denna s.k. postmodernism den mest föraktade
av alla modernistiska stilar och beskylls t.o.m. ibland för att vara
klassicistisk. Men detta kan ändras när som helst så håll alltid ett fuktigt
finger i luften för att se vart vindarna blåser.

PROFIL

Förr i tiden utformade man
ofta byggnaders detaljer på olika subtila sätt med profiler för att modulera
ljuset. Sånt tjafs håller vi inte på med nu.

PROPORTION

Även om ett hus på ett
ytligt plan betraktas som fult därför att människor inte förstår att uppfatta
ärligheten i rå betong och grånad lärk kan nog människor lära sig förstå dess
skönhet om du bara upplyser dem om att byggnaden har harmoniska proportioner. I
sammanhanget bör nämnas att din roll som arkitekt alltid är didaktisk. Tycker
inte folk om din arkitektur måste de utbildas.

L

LESS IS MORE

Att Louis Sullivans kända
devis uppbär vissa likheter med Orwellska nyspråkskonstruktioner som krig är
fred, okunnighet är styrka och frihet är slaveri är givetvis inget annat än en
ren tillfällighet.

LÖSNING

Som arkitekt skall du aldrig
säga att du skapar. Arkitekter löser. Det ger vår verksamhet ett skimmer av
vetenskaplighet som dels, hoppas vi, skall imponera på ogina ingenjörer och
byggare och dels skänka lite tröst när den obildade massan står oförstående
inför våra verk.

M

MANIFEST

Den modernistiska arkitekturens historia är en historia om manifest. I en
aldrig sinande ström av pamfletter har man, med en outtröttlig hängivenhet, hävdat
nödvändigheten av den modernistiska arkitekturens ankomst och fortbestånd. Samtidigt
har man framhållit detta som något ofrånkomligt. Detta kan för den oinvigde
tyckas en smula motsägelsefullt. För varför, skulle man ju kunna fråga sig, är
det nödvändigt att propagera för något som ändå kommer att ske? Om du följer
den tankebanan i dess logiska förlängning skulle du kunna komma till slutsatsen
att just det faktum att människor visat sig så fanatiskt hängivna den
modernistiska saken, skulle kunna bero på att det finns skäl att tvivla på den.
Så gör inte det.

MIES VAN DER ROHE

Mies van der Rohe var den
förste som kombinerade de två starkaste symbolerna för modernitet: skyskrapan
och glasfasaden. Därmed är han en av de allra klarast lysande stjärnorna på
arkitekthimlen.

MILJONPROGRAMMET

Den svenska arkitekturens
stora språng. En miljon bostäder skulle byggas på tio år. Landet skulle resa sig
ur lortsverige och arkitekterna visade vägen. Enstaka blåögda romantiker och
konservativa debattörer kom med bakåtsträvande kritik men radikala folkelement under
ledning av det arkitektoniska avantgardet genomförde kraftprovet med ett
storslaget resultat. Inte bara restes en ny skön värld ur åkrar och talldungar
runt våra städer utan man sanerade också bort gamla osunda stadsdelar och lyfte
upp människor ur den letargi som kommer ur invanda sociala mönster. Äntligen
skulle den nya människan uppstå och industrialismens och modernismens alla
löften infrias med hjälp av massproduktion, funktionsuppdelning och
trafikseparering. Ändå har miljonprogrammet, alltsedan det stod klart, varit
missförstått och ringaktat av icke-arkitekter. Som arkitekt har du alltid älskat
det. (Att du själv bor i en patriciervåning från artonhundratalet eller i ett
radhus från nittonhundratjugotalet får inte hindra dig att hylla förorternas
kärva estetik, dubbelmoral är en tillgång som arkitekt). Om någon dristar sig
till att kritisera miljonprogrammet finns ett par möjliga försvar. Ett
alternativ är att hävda att idéerna bakom egentligen var bra men att ekonomin,
beställaren eller byggbolagen förvanskade dem. (Studera gärna hur 1970-talets
svenska kommunister försvarade sin ideologi i relation till realkommunismen i
öst). Ett annat är att hävda att
miljonprogrammet var ett uttryck för sin tid, vilket är ett osvikligt sätt att
lamslå all kritik. I sammanhanget vill vi påpeka att du alltid skall komma ihåg
att din lojalitet skall ligga hos dina arkitektkollegor.

MINIMALISM

Idén om att en byggnad,
eller ett konstverk överhuvudtaget, blir bättre ju mer man tar bort. Somliga,
okunniga om konst och arkitektur, skulle kunna hävda att den idén i sin
förlängning innebär att tomrum eller avsaknad av arkitektur är det allra bästa.
Geniet Rem Koolhaas har hävdat just detta.

MODERN

Betyder egentligen samtida,
ny eller tillfällig. Som arkitekt bör du dock ge begreppet en så positiv
värdeladdning att det, för att övertyga om din egen arkitekturs förträfflighet,
räcker att säga att densamma är modern. Poängen är att övertyga samtiden om att
den samtida arkitekturen måste se ut som den arkitektur du råkar gilla. På så
sätt slipper du övertyga samtiden om att den arkitektur du råkar gilla är bra!

MODERNISM

Tron på att alla händelser i
historien genom ett underbart mirakel har samverkat i en lång härlig kedja av
orsakssamband fram till det lyckliga slut som utgörs av samtidens arkitektur.
Detta borde innebära att all samtida arkitektur är värdefull i kraft av sin
samtidighet men så enkelt är det inte. All samtida arkitektur tolkar nämligen
inte tidsandan på rätt sätt.

MODERNITETEN

Vi arkitekter har en idé om
att just vår tid liksom är lite mer ny, tillfällig och samtida än vad andra
tider har varit. Vi har också en idé om att detta som genom en naturkraft avspeglas
i våra verk. Dessa uttryck kallar vi för moderniteten.

MONUMENTALITET

I äldre och ondare tider,
innan folkhemmet, välfärdsstaten och demokratin, manifesterade man betydelse
med monumentalitet. Gator och torg, alléer och boulevarder, museer och andra
offentliga byggnader, gestaltades med symmetrier, markerade mittaxlar och
överdådigt utformade entréer. Byggnader med stora rum som konserthus,
idrottshallar, teatrar och operahus fick en monumental exteriör som skulle
svara, tänkte man sig, mot deras monumentala interiör. Vår tids arkitektur är
demokratisk och måste därför ha ett demokratiskt uttryck. Vad detta innebär är
väl inte helt klarlagt men ett gott råd är givetvis att tänka tvärtom mot tidigare.
Gräv ner offentliga byggnader så att de inte syns och göm entréerna. Dela upp
byggnader med stora rum, som operahus och museer, i mängder av små volymer. Gestalta
kontorsfastigheter och andra byggnader med många små rum med lågt i tak som
gigantiska monoliter.

I

INTUITION

Arkitektens arbetsmetod. Går
ut på att hitta osynliga, inneboende värden, att hitta arkitekturens,
uppgiftens eller byggnadens essens. Då intuition är den tysta kunskapen,
kunskapen som inte går att tala om, är det väl inte så konstigt att
arkitekturskolorna inte lär ut något. Hur skulle det gå till?

K

KATALOGHUS

Bankernas lånevillkor,
kommunernas regler och statliga lagar, allt samverkar för att främja
byggbranschens svar på snabbmat. Därmed borde kataloghuset framstå som det
allra mest framstående uttrycket för vår tid. Så är det inte. Allmänheten kan
ju köpa dem utan det nödvändiga estetiska filter som vi arkitekter utgör.

KITSCH

Om du, när du ritar en
byggnad, lånar element från andra byggnader kan det vara kitsch. Lånar du
däremot element från t.ex. båtar, bilar eller fabriker är det inte kitsch. Ja,
det är svårt, men vill du bli arkitekt måste du lära dig att förstå detta. Det
är, kan vi avslöja, återigen en fråga om vilken stil som är estetiskt korrekt.

KLASSICISM

Hitler gillade klassicism,
alltså är alla som gillar klassicism nazister. (Som arkitekt måste du tillägna
dig den här formen av kanske inte helt självklar logik).

KLASSISERANDE

Ett nedsättande epitet som i
första hand används för att smutskasta postmodernism genom att implicera att
den har något med klassicism att göra.

KOLONN

En pelare som utformades med
särskilda profiler, med början och slut och med en något avsmalnande, lätt
konisk form. Används inte längre.

KOLONNORDNING

De klassicistiska kolonnordningarna
har i olika perioder, under långa tider, varit kärnan i arkitektens
formtänkande. De har utgjort ett, under årtusenden utarbetat, system med olika
relationer inbördes och till andra kolonnordningar. Med deras hjälp har man
proportionerat byggnader för det fanns en tid när man lade ner väldigt mycket
kraft på detta. Så är det gudskelov inte längre.

KONSEKVENT

Konsekvent är bra. Om någon
skulle ifrågasätta detta och påstå något i stil med att det är viktigare att
något är bra än att det är konsekvent har personen ifråga mycket kvar att lära
innan han eller hon kan bli arkitekt. Det är dock viktigt att du inte tänker på
de logiska implikationerna av denna ståndpunkt.

KONSTGJORD

Ett av arkitekturyrkets
budord lyder att man inte skall göra en byggnad bättre än den är med
konstgjorda medel. Är inte all arkitektur konstgjord funderar du kanske, kära
läsare, om du ännu inte har trängt in i arkitekturtänkandets mysterier. Läs
bara vidare så klarnar det nog.

KOPIERA

I teorin får du inte
kopiera. Men eftersom du egentligen inte kan någonting är det enda sättet att
få något ur händerna att kopiera ur internationella arkitekturtidningar.
Eventuella anklagelser för epigoneri undkommer du genom att hävda att din
”formgivning” är ett uttryck för sin tid.

KRITIK

Man skulle, i ett sammanhang
där allt tyckande och tänkande kring arkitektur inte var reserverat för
arkitekter, kunna tänka sig en situation där det fanns de som dristade sig till
att kritisera arkitektoniska verk utifrån egna preferenser eller utifrån något
slags ideal. Lyckligtvis är detta inte fallet. Arkitekturkritik skall alltid vara
relativ. Vi måste ha förståelse för våra kollegors vedermödor och kritisera
utifrån de omständigheter verket skapades i. Vilken tid var arkitekten verksam i?
Vem är beställaren? Vilka är upphovsmannens preferenser och möjligheter? På det
sättet blir ingenting dåligt och kårandan kan hållas intakt på ett föredömligt
sätt.

KRITISK TEORI

En vetenskaplig teori
innebär att förklara enskilda företeelser i ljuset av generella lagar. Om du
tänker dig en yrkesbana inom det arkitekturteoretiska tänkandets område måste du
inse att detta är förlegat. Det moderna sättet att tänka avspeglas istället i
den kritiska teorin. Den innebär att formulera generella lagar om världen
utifrån enskilda företeelser. Särskilt omhuldade sådana är klasskampen,
kvinnokampen, kolonialismen och andra behjärtansvärda frågor. Vad har allt
detta med arkitektur att göra, frågar du dig kanske? Det är du inte ensam om.
Frågan diskuteras flitigt på högre nivåer på våra arkitektskolor men ingen har
hittills lyckats med att klargöra sammanhangen. Detta betraktas som bra eftersom
det annars inte funnes något att diskutera på de otaliga seminarier och konferenser
som avhandlar just kritisk teori.

KULISS

Så länge du håller dig inom,
av arkitektkollektivet, godkända arkitekturstilar kan ingen byggnad vara kuliss
även om den är konstruerad i betong och sedan klädd med tegel, trä, glas eller
något annat material. Uppförs det däremot en byggnad med bärande tegel och
kolonner kan det mycket väl vara en kuliss. Stilen är helt avgörande på den här
punkten.

KVALITÉ eller KVALITET

Ett mycket bra ord att
använda i omdömen då det både kan betyda beskaffenhet och brahet och därmed i
sin dubbeltydighet inte förpliktigar.

HANTVERK

Långt in i industrialismens
tidevarv byggde man hus med otidsenliga, hantverksmässiga metoder. Nu, efter
drygt hundra år av strävanden, har vi till slut lyckats, inte bara att
industrialisera byggandet utan också att få byggnaderna att se masstillverkade
ut. Visionen från 1920-talet har blivit verklighet.

Det stora steget togs i
samband med miljonprogrammet vars på alla sätt storslagna skala gjorde att
byggbranschen fullkomligt kom att domineras av några få stora byggbolag med en
till storskaligt, industriellt byggande helt anpassad produktionsapparat. Det
fina är att detta ledde till en nödvändig strukturrationalisering där de mindre
byggbolag som inte kunde klara kraven på stora volymer, slogs ut. Den förlegade
tanken på arkitektur som ett konsthantverk hade för alltid ställts i historiens
skamvrå och är numera en nischverksamhet förbehållen de allra rikaste; Hantverk
är ju så dyrt. För icke-arkitekter kanske det därför kan framstå som
fullkomligt obegripligt varför man på nittonhundrasextio- och sjuttiotalen rev nästan
alla hantverkstillverkade hus. För oss arkitekter är det glasklart.

HIGHTECH

Med stenhård disciplin,
askes och självövervinnelse har vi arkitekter lyckats lyfta oss över den lätta
gottköpsarkitektur där man pryder byggnader och nått ett högre plan. Skulle du,
kära kollega, ändå känna ett behov av att på något sätt smycka husen erbjuder hightech
en sanktionerad utväg. Lär t.ex. av Jean Nouvel som i sitt arabinstitut
maskerade fasadens filigranarbeten som ljuskänsliga, öppnings- och
stängningsbara linser. Genialt.

HISTORICISM

Inom alla andra fält än
arkitekturens menar man med termen historicism att man tillskriver utvecklingen
något slags normativ betydelse. För arkitekter innebär termen att använda sig
av en annan tids formspråk.

HOLM,
LENNART

Som
en av miljonprogrammets ivrigaste tillskyndare, introduktör av Le Corbusier och
professor i kvalitet framstår Lennart Holm som en underskattad rese på den
svenska arkitekturparnassen. Om vi talar om att han vill förklara Sergels Torg
som helig plats kanske du, ärade läsare, ännu bättre förstår hans storhet.

HUMANISM

Om
du någon gång ställs inför frågan vilken din roll egentligen är i byggprocessen
kan du dra till med att den är att tillföra en humanistisk dimension.

HUS
I PARK

En gång byggde man hus och
kvarter för sig och park för sig. Måhända inbillade man sig att parken på det
sättet skulle bli vackrare och bättre lämpad för sin funktion som offentlig
plats för utflykter, lekar och vila. Kanske trodde man att staden skulle bli
såväl mer funktionell som mer trygg. Vår tids uttryck är ett annat. Det finns
de som än idag hävdar att det är säkrare att gå hem på natten längs en upplyst
och trafikerad gata än på en av buskar dold gångstig och att bilen står säkrare
mot inbrott på en gata än i ett parkeringshus eller parkeringsfält. Det tyder
mer på ett romantiskt och konservativt sinnelag än på att de har förstått sin
arkitektroll. Hus i park är ju dessutom en väldigt säljande formulering med
vars hjälp du kan lansera dina vidlyftiga tornhusplaner.

HÖRNKEDJA

Förr ansåg man att
byggnaders hörn skulle ge ett intryck av styrka och av att de bar upp
byggnadens tak. Det försökte man ibland att skapa genom att utforma den som
fyrkantiga stenar, kvaderstenar, staplade på varandra. Detta kallades
hörnkedja. Numera föredrar vi att gestalta hörnen som byggnadens svagaste
punkt, t.ex. genom att placera fönster i sagda läge.

G

GATA

Innan man förstod bättre
organiserades städer med hus i rader längs en korridor. Dit mynnade alla
utgångar från kvarteren och husen, där skedde den handel som inte försiggick på
torgen och den var platsen för all kommunikation. Detta kallades gata. Le
Corbusier proklamerade att gatan måste dö. Det har vi arkitekter, med benägen
hjälp av trafikingenjörer och politiker, nu genomfört.

GENIUS LOCI

Betyder platsens själ. I
praktiken innebär det att du inte får bygga klassicistiskt i ett modernistiskt område
men att du gärna får bygga modernistiskt var som helst bara du hävdar att din
byggnad överensstämmer med platsens själ.

GESTALTA

Att gestalta innebär att skapa en helhet vars egenskaper är större än egenskaperna
hos dess delar och innebär alltså att man ser en byggnad som en odelbar helhet,
som ett konstverk. På arkitektutbildningen får man veta att det är detta som vi
kommer att ägna oss åt i vårt yrkesliv. Utbildningen förbereder oss alltså, som
alltid, sällsynt dåligt för verkligheten. Men använd begreppet. Ingen vet vad
det betyder och det låter flott.

GLAS

Framtidens byggnadsmaterial.
En och annan petimäter skulle kanske hävda att glas släpper in för mycket kyla
när det är kallt och för mycket värme när solen skiner och att glasfasader i
praktiken alltid måste kompletteras med omfattande solavskärmning och/eller
isolering. Lyssna inte på sådant tal. Glas har varit framtidens
byggnadsmaterial sedan 1850-talet och det är det fortfarande.

GOTIK

I 1100-talets Frankrike
fanns en abbot som hette Suger. Han uppfann gotiken. Trots att man vet detta
måste du som arkitekt lära dig att se på den gotiska katedralen som resultatet
av anonyma strävanden och som logisk följd av konstruktiva lagar eller den då
rådande tidsandan. Anledningen till detta är att en grundläggande ståndpunkt
för arkitekter är att arkitektur inte är skapad av individer utan av något
utifrån kommande.

GRÄNS

Inom traditionell arkitektur
och stadsbyggande var gränser viktigt. Staden skulle ha en tydlig gräns mot
parker och omkringliggande landsbygd, stadsdelen skulle vara tydligt avgränsad
mot intilliggande stadsdelar, huset en tydlig gräns mot husen runtomkring och
gården en tydlig gräns mot gatan. Husens fasader skulle ha tydliga gränser mot
mark och mot tak, bottenvåningen mot de övre våningarna och ofta även våning
mot våning. Dörrar och fönster skulle ha en tydlig gräns mot omgivande fasad
och utomhus skulle vara tydligt avgränsat mot inomhus. Man ansåg att människor
på det sättet lättare kunde förstå sin omgivning och därmed känna sig bättre
till mods. Behöver det egentligen sägas att vi numera anser att det skall vara
tvärtom?

GÅRD

Ett av de byggnadsskick som
vi arkitekter kan ta åt oss äran av att ha förpassat till historiens soptipp är
oseden att bygga hus som likt en mur mot omgivande gator omsluter en gård.
Dessa gårdar var avskärmade från bilavgaser och buller. De utgjorde, i sin
funktion som en för kvarteret gemensam plats mellan lägenhetens privatliv och gatans
anonymitet, en grund för social kontroll. Därför kanske du ibland finner det
svårt att intellektuellt försvara att vi inte längre bygger med gårdar. Kom då
ihåg att du skall bli arkitekt. Då måste du ge upp alla anspråk på rationellt
tänkande och slänga normal logik överbord tillsammans med allt gammalt och
gårdar är ju gammalt.

FASAD

Inte en uppgift för
arkitekten. Fasader skall, på något sätt som för en icke-arkitekt måste framstå
som rent hokuspokus men som är en bland arkitekter etablerad sanning, skapa sig
själva som en följd av planen.

FASCISM

1930- och 40-talens
arkitektur dominerades i USA såväl som i Storbritannien och Frankrike nästan
helt av ett slags avskalad klassicism. Som tur är gillades den också av
Mussolini vilket satte ett vapen i händerna på oss arkitekter eftersom det
innebar att vi kunde bekämpa den med det obetvingliga retoriska vapnet
politiskt misstänkliggörande.

FORM FOLLOWS FUNCTION

Vi arkitekter tänker oss att
en byggnads funktion skapar dess utseende. Vi förstår till exempel att en
maträtts funktion att mätta inte av sig självt skapar dess recept och att ett
klädesplaggs funktion att skyla och värma inte automatiskt skapar dess utseende
men vet samtidigt att arkitekturens logik är skiljd från normal logik.

FRAMTID

Som arkitekt kan du
förutsäga framtiden! Vi vet nämligen att läsa av historien och förstå dess
utvecklingslagar. Det ingår därför i din yrkesroll att uttala dig tvärsäkert om
framtiden. Att hävda att framtidens bostad ser ut som den byggnad du formgivit
ger ju också en sådan härlig tyngd åt dina påhitt.

FRILIGGANDE BALLAST

Genom ett
blästringsförfarande frilägger man ballasten i fasadelement i betong. Favoriten
är den vackert avrundade danska sjöstenen men de kan fås med snart vilken
småsten du vill. Oumbärligt för stora förortsprojekt och
transformatorstationer.

FULT

Du skall inte säga fult.
Stöter du någonsin på någon som uttrycker sig på detta brutalt uppriktiga sätt
skall du be denne att nyansera sin kritik. Själv säger du givetvis provokativt
nyskapande eller något åt det hållet.

FUNKTIONALISM

I teorin idén om att en
byggnad mer eller mindre automatiskt får sin form från sin funktion. Detta
innebär ju att man inte behöver kunna något om formgivning och det är en väl
bevarad hemlighet inom arkitektkåren att det är detta som gjort idén så
omåttligt populär.

I praktiken är
funktionalismen dock en stil. En stil som populärt kallas funkis och som du, om
du vill bli arkitekt, måste lära dig att älska. Medge dock aldrig att det är en
stil utan att formen på byggnaden är en rationell lösning på ett problem.

FUTURISM

Övertygelsen om att en
byggnads värde bestäms av hur den värderas i framtiden.

FÖRE SIN TID

Har du t.ex. Popes Jefferson
memorial i Washington DC från 1943 som förebild när du formger en byggnad
arbetar du i en annan tids formspråk. Har du däremot t.ex. Gropius byggnad för
Bauhausskolan i Dessau från 1926 som förebild förhåller det sig så att
Bauhausskolan är i en arkitektur som var före sin tid. Vad som är vad kan
ibland vara svårt att förstå men bedömningen grundar sig helt och hållet på
stil.

FÖRORT

Vid planerandet av förorter
är det viktigt att skilja på olika typer av desamma. Vill du t.ex. skapa en
förort som får en positiv utveckling, med stigande priser på bostäder och låga
kostnader för samhällelig service, skall du lokalisera den i lummiga
lövskogsklädda områden nära havet och försäkra dig om att det bara får byggas
enfamiljshus, där man får köra sin bil ända hem. Vill du istället skapa en
förort med en negativ spiral av tomma lägenheter och sociala problem, skall du
försöka hitta regionens sämsta klimat med granskogklädda berg långt både från
stadskärna och hav och försäkra dig om att det bara byggs stora eller
jättestora flerfamiljshus i park och att man måste parkera långt ifrån hemmet.
Det absolut grundläggande för förortsbyggande är dock gemensamt för båda
typerna av förort: Gör det nödvändigt för förortens invånare att lämna förorten
när de skall utföra nödvändiga funktioner som att arbeta, roa sig och handla.

FÖRSKÖNA

Du får inte försköna en
byggnad eller en plats. Det är inte sant och ärligt.

FÖRÄNDRING

Aldrig
någonsin tillförne har människans villkor varit så stabila. Aldrig förr har så
många varit så säkra på att få mat för dagen, att de själva och de närmaste
skall överleva morgondagen och att tillvaron inom den närmaste framtiden kommer
att te sig ungefär likadan som idag. Ändå måste du som arkitekt envist förfäkta
att det som utmärker just vår tid är dess föränderlighet.

Vi
arkitekter menar oss, (som vanligt med suverän sorglöshet i förhållande till
historiska fakta), inte bara vara de första som har upptäckt förändringens
problem utan också att vi har lösningen på detsamma. Problemet är ju som bekant
att förändring är oundviklig. Lösningen vi har kommit på är att därför anse,
inte bara att förändring som sådan är bra, utan att just den förändring som
sker är bra. Emellertid, och här måste du tillägna dig det dubbelseende som är
så värdefullt för ditt framtida yrkesliv, gäller inte denna regel vissa
områden. Moderna bostadsområden t.ex. är byggda för oföränderlighet, så som de
byggdes en gång så står de för alltid kvar, inget kan läggas till eller dras
ifrån. Detta har att göra med tidsandan och tidsuttrycket.